Hänförd publik!

Idag bar det av på träning igen!
Det var ett tag sedan sist och då brukar man kunna bli lite ringrostig men jag måste säga att det gick riktigt bra!!!

Vi börjar väl från början?

Min syster kom i eftermiddags, hon skulle följa med oss på träningen, vara följeslagare och ta kort.
Hon cyklade och jag red!

Väl framme så fick Gulliver låna en box, jag hade kunnat börja min lektion nästan direkt om jag velat, men jag tycker det är lite bra att Gulliver får träna på att stå på box, och ta det lite lugnt. Även om stallet är fullt med andra hästar.
Den träningen gick galant!!
Det var väldigt lugnt och fridfullt i stallet hela tiden.

Träningen idag gick ut på att backa och promenera.
Ja det låter ju inte så avancerat, och det var det inte heller egentligen.
Men det är små signaler, lyhördhet och uppmärksamhet som gäller, det är där det kan gå åt fanders!
Sen sätter "sticken" och repet käppar i hjulet för mig, jag tappar repet, trasslar in mig i det och meckar ihop de båda till ett faslig röra!!
Tur Gulliver är härdad.

Vi började dagens prövning med att backa, genom att stå framför Gulliver och höja sticken lite ska han backa undan, gör han inte det får jag "gå på honom" lite hårdare med sticken genom att dutta honom på bogen tills han börjar backa, eller åtminstone funderar på det!

(Om ni undrar vad det är för snöre som är i vägen på bilderna så är det staketet runt banan.)

Pinnen jag har i vänster hand är "sticken" och repet är... 

Ja repet är repet! Enkelt eller hur? 

 Ett litet lyftande med sticken och Gulliver backar. 

Eftersom korrigeringar sker med sticken så är det viktigt att sticken även kan göra snälla saker, så som att klia på bra ställen. Bara för att man kommer med sticken, behöver det inte betyda att man måste göra någonting, utan bara vara. 

Gullet vänjer sig vid att sticken petar här och där, utan att egentligen betyda någonting.

Intressant tyckte Gullet som gärna tar över sticken och svingar med den!

Petar på en avslappnad Gulliver. 

Promenerar, även här ett sänkt huvud, slickandes och tuggandes. 

Det kan knappast bli bättre!! 

Tyvärr fick vi inga bilder på när vi promenerade. 

Där var planen att han skulle följa och lyssna på "backsignalen".

Jag måste få säga att det gick väldigt bra.
Visst knödde han på mig, men jag kan lätt räkna gångerna det hände. Han var överlag väldigt lyhörd och tillmötesgående på alla sätt. 

Publiken hänförd!! (Haha!) 

Vi knallade båda (alla tre) hem med gott mod, det går bättre och bättre hela tiden och det märks redan stor skillnad tycker jag, efter två lektioner! 

Gullet kommer bli en riktig lydnads-champinjon! 

Kanske till och med att min syster orkar med honom längre än 5 minuter!! 

(Dom matchar inte riktigt energimässigt, eller vad ska jag kalla det syster?) 

Min stolta springare och jag på väg hem igen efter dagens session!