fredag 7 oktober 2011

Ibland alltså.....

.... blir jag så förbannat jävla trött!!!

Idag var min plan en lugn och skön barbackatur på en solvarm häst!
Ahh härligt!!

Jo det var härligt, tills vi kom ungefär, ja vad ska vi säga....
50 meter!!!

Där stod grannens hästar, på båda sidor.
Brukar inte vara några större problem men idag var det ett problem, vi fastnade där en stund.
Sen lossnade proppen och vi kunde gå ungefär 200 meter till, där tog det stopp igen.
VÄGAR att gå FRAMÅT!!!
Jag kan smacka, skänkla och leva rövare bäst jag vill.
Det skiter Gulliver i, han står bra där han står!
Jag försöker få honom att "tappa balansen" genom att svänga honom så han måste ta i alla fall ett steg åt sidan. Det gick inte heller idag, han bara böjde på halsen så långt det gick, bet i min sko och stod kvar.

Jag gav upp efter ett par minuter och hoppade av och ledde honom en bit på vägen.
För att sedan försöka komma upp igen, barbacka.
Ja det är inte helt lätt med en häst som vägrar samarbeta.
Med Herrn kan jag bara ställa honom vid en sten och kliva på.
Gulliver tänker inte stå vid någon sten!!
Jo han kan stå där men han tänker ha huvudet mot stenen så ryggen och rumpan inte finns i närheten utav mig så jag kan hoppa upp!!
Här börjar jag bli lite uppretad.

Jag kom upp och vi gick en bit till, eller "en bit till" är djävulskt optimistiskt sagt!!
Vi tog ett par steg, sen var det tvärstopp igen.
Ok, skänklar, röst, tyglar, vikt. Ja var mer kan jag göra!?!?
Flyttade mig lite bakåt så jag hamnade längre bak på ryggen, ja då hände det lite.
Gulliver blev skitsur och bockade! Det var vad som hände!

Ja längre kom vi inte.
Jag tror vi stod där i 5-10 minuter.
Det var då jag bröt ihop en sekund och tårarna började bränna innanför ögonlocken.
Uppgivenheten kom över mig!
Vad fan håller jag på med!? Vad fan håller han på med!?!
Vart leder detta?! Kan vi samarbeta och vara på väg åt samma håll någon gång?!!?
Nej det verkar inte så! Vissa förhållanden är stormiga!

Hade någon kommit då och sett denna vackra häst och sagt något om det. Ja då hade dom fan fått honom!!!

Rundan som annars borde tagit 35-40 minuter tog mer än en timma.
Men vi tog oss runt.
Väl hemma tränade vi lite uppsittning från bänken. Det gick riktigt bra och sen fick det vara för idag.

Alla dagar är inte fantastiska!

2 kommentarer:

  1. Nej, alla dagar är inte bra dagar! Spelar ingen roll om det handlar om hästar, jobbet, bilen eller håret! Sånt är det! Men jag tycker du är så jäkla inspirerande och ändå gör alla dessa utmaningar! GE ALDRIG UPP! Du klarar det, det vet jag! Ta hand om dej! Kram

    SvaraRadera
  2. du kan pröva att rygga honom. så fick ägaren till en gammal foderhäst åt mig göra. sen gav han sig. men hon fick rygga honom hela rundan hon tänkt rida x antal gånger.

    SvaraRadera