Ibland tror trampar jag omkring i sirap!!!
Jag fixar, trixar, grejar och donar. Tror jag kommer fram till ett bra sätt, en väg som fungerar.
Men sen, pang!! Sitter han där!
I min hand!!!
Ja det är Gulliver jag pratar om!
Funderar på att antingen lobotomera honom! Eller dra ut tänderna på honom kanske?
Förstår mig inte på detta bitande!
Allt går jättebra en period och helt plötsligt börjar vi om från början.
Som ikväll, ger honom hans hö, häver ut höet på marken, skakar ur påsen och då biter han mig i handen.
Rent instinktivt smäller jag till honom på näsan och sedan kör jag iväg honom och han får snällt fråga om han får komma tillbaka till sin mat.
Det fungerar ganska bra att köra iväg honom när han dummar sig och han sköter sig bra efteråt.
En stund i alla fall. (Man måste vara glad för det lilla ibland!)
Det är svårt att köra iväg honom bara!
Man flyttar inte på Gullet sådär jättelätt precis.
Mer om det en annan dag!
Matte måste få sin sömn! Skönhetssömn vem vet, ibland har man tur!
Senor nafsar också till och ifrån,har även börjat kicka åt mig när det inte passar herrn,det har han gjort hela tiden,typ 6 år,annars fungerar allt mycket bättre,men det är de där små grejorna som man tror att man har koll på,så pang är man tillbaka på ruta ett.Det är ett under att man fortsätter ändå,ge dig inte!!!.
SvaraRaderaTack för pepp Lotta!
SvaraRadera